Råd om sjukdomar bland förskolebarn
Ska barnet vara hemma eller i barngrupp? Läs om råd vid vanliga sjukdomar bland förskolebarn och om hur smittorisken kan minskas.
Om barnet blir sjukt under tiden i förskolan, eller om det händer en olycka tar personalen kontakt med föräldrarna. Därför är det viktigt att vårdnadshavarna lämnar rätt kontaktuppgifter, så att personalen lätt ska kunna nå er eller någon annan anhörig.
Fler infektioner i början
Barn får infektioner oftare än vuxna eftersom de inte har träffat på smittämnena förut. Detta är en normal utveckling och gör att barnets immunförsvar tränas. Infektioner hos barn är normalt och inte något vi kan undvika. Däremot kan vi minska risken för att barnet blir sjukt samt minska antalet barn som smittas vid sjukdomsfall på förskolan. God handhygien är det i särklass viktigaste sättet att förhindra överföring av tarminfektioner och många luftvägsinfektioner.
Hur länge barnet ska stanna hemma
Det är barnets behov, och inte föräldrarnas eller personalens, som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Ett sjukt och hängigt barn bör få ha lugn och ro. I en barngrupp är det ofta stimmigt och många barn konkurrerar om personalen. Barnets allmäntillstånd, det vill säga hur barnet äter, sover och orkar delta i gruppverksamhet, är i regel avgörande för om barnet kan vistas i förskolan. Många gånger kan ett barn vara aktivt hemma, men orkar inte vara med i barngruppen. Barnet ska orka delta i de vardagliga aktiviteterna inom- och utomhus för att vara på förskolan.
Barn med feber
Låt ditt barn få minst en feberfri dag hemma innan det återgår till barngruppen. Det är dock allmäntillståndet som avgör om barnet kan vara på förskolan.
Påverkade barn med feber ska alltid vara hemma. Ett febrigt barn bör ha svala kläder, vistas i svalt rum och få rikligt med dryck.
Barn med magsjuka
Barnet kan komma tillbaka till barngruppen när det är piggt, feberfritt, äter normalt och inte kräkts eller haft diarré under minst 48 timmar. I magsjuketider kan smittspridningen inom förskolan begränsas genom att även syskon till sjuka barn stannar hemma.
Det finns många typer av magsjuka som antingen beror på virus, bakterier eller parasiter vilket gör att inkubationstiden varierar. Virus är den vanligaste orsaken, framför allt calicivirus som orsakar vinterkräksjuka. Calicivirus är ofta orsaken till besvärliga utbrott med många sjuka. Rotavirus är en annan vanlig orsak till magsjuka som i första hand drabbar små barn i åldern sex månader till två år.
Smittsamheten vid magsjuka är i allmänhet stor, särskilt under den tid man har diarréer och kräkningar. Vanlig magsjuka kan komma snabbt och går oftast över inom ett par dagar.
Råd kring allergier
Det är viktigt för ditt barn att du redan vid inskolningen informerar personalen om att barnet har allergi och vilka symtom det får. Lämna gärna en skriftlig information om vad barnet inte tål och hur det ska behandlas vid en eventuell reaktion. Berätta för personalen om sjukdomsbilden förändras.
Om du har frågor
Om du känner dig tveksam till vilken sjukdom barnet har och hur den ska behandlas, kan du kontakta barnavårdscentralen (vårdcentralen). Du kan också kontakta Vårdguiden. De kan ge dig råd och hjälper dig att bedöma barnet.
Kontakta Vårdguiden
Telefonnummer: 1177